Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
Hvad Atterbom här yttrar om kroglifvet har sin
sanning, endast att den omtalta naiviteten är äldre än
Gustafs tid. — Men äfven denna glädje hade sin skuggsida, och
skuggan kom från orsaker, hvilka äfven för den
föregående tiden icke voro främmande. Gustafs första
regeringsår voro utmärkta af flera reformer i tidens anda.
Strafflagarna mildrades, religionsfrihet infördes och
tryckfrihet beviljades (1774). Men denna sednare fann Gustaf
dock skäl att 11 år derefter något inskränka, emedan den
begagnades att sprida de ”samhällsläror, som inom kort buro
frukt i den franska revolutionens öfverdrifter”1). Man
började nemligen äfven här att draga konseqvenserna af
upplysningens läror, hvilka nu, af lysande snillen
predikade, blefvo allt allmännare spridda. Njutningslystnaden,
denna bastard af det murknade gamla och det inträngande
nya, hade äfyen hos oss blifvit inhemsk. Fördomsfriheten
i sedlighet, och religion utbreddes i allt vidare kretsar,
och äfven prester funnos, hvilka ansågo lämpligare att
lemna uppenbarelsen å sido och i stället uppvakta med
vältaliga moralföreläsningar; ja, de som ville rätt följa
med siu tid, gåfvo på predikostolen undervisning i
allmännyttiga vetenskaper och statsekonomiska ämnen2). Men
företrädesvis inom statsläran slogo de nya idéerna rot, här
var jordmånen förberedd. De från den nyss förflutna tiden
ärfda begrepp om frihet och republikanism stämde
förträffligt med den moderna, ur ”menniskans rättigheter
härledda läran om konungamaktens afskaffande.” De,
hvil-kas personliga intressen blifvit trädda för nära genom
statshvälfningen, höjde hufvudet upp, sedan den första
förtjusningsfebren lagt sig, och funno bundsförvandter uti
det uppvexande slägtet, som uppfostrats uti de nya idé-
0 Beskow, s. o. XXXII. s. 239, XXXIV. s. 187-188. — 2) En
prest uppläste för sina åhörare stycken ur Westrings lafvarnes
farg-historia; en annan predikade på Trettondedagen om stjemornas
rörelser; en tredje på 16:de Trefaldighetssöndagen om nyttan af att
anlägga kyrkogårdar utom städerna; en biskop i Westerås utgaf
predikningar om barns uppfostran och menniskans värde och förmåga.
Se Wieselgren, Sverges sköna litteratur I. 2 Upl. s. 424, 427.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
