- Project Runeberg -  Bellman och Fredmans epistlar. En studie /
94

(1867) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för dagen i vårt eget land samt det af naturförhållanden
beroende svenska nationallynnet samstämma vid denna
tidpunkt på det underbaraste. Bellmans skaldesjäl samlar
alla dessa strålar; och den verkan deraf frambringas är
den så egendomliga bilden af den Bellmanska humorn.

. 4.

Bellmans humor.

Alltsedan Tegnér sjöng om Bellman:

”Och märk det vemodsdraget öfver pannan,

Ett nordiskt sångardrag, en sorg i rosenrödt!”
har mången i allt, hvad Bellman skrifvit, velat återfinna
detta vemodsdrag, och det har varit nära, att man i sin
uppfattning omskapat Bellman till en tungsint elegiker.
Läser man Bellman utan förutfattade meningar, kan man
dock icke misstaga sig på, att en jublande glädje åt lifvet
och det goda, på hvilket detta har att bjuda, är den
starkast ljudande strängen på hans lyra. Men dermed vilja vi
ingalunda bestrida, att det hos honom gifves äfven ett
element, som fördunklar det ”rosenröda,” och förhållandet
emellan båda är det vi nu hafva att undersöka.

Vi hafva ofvan yttrat, att de skalder, som besjunga
lifvets fröjder, icke kunna från sig afvärja erinran om
förgängligheten och döden, äfven om de deraf endast flyktigt
beröras. Hos Bellman är denna föreställning ständigt
lef-vande och bildar andra sidan af hans verldsuppfattning;
ty öfver sjelfva den skönhet, hvarur för honom glädjen
fodes, ligger förgänglighetens skymning. ”Skönheten i
nor-”den,” säger Geijer, ”är ett spädt, ljuft barn, hvars rörande
”oskyldiga täckhet redan i vnggan tyckes bedja om
försköning för den hårda lott, livaraf det engång skall till
”förgängelse dömas.” Hur herrlig än skapelsen utbredde
sig för skalden, såg han dock öfverallt den bedjande blic-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgbellman/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free