Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna musikaliska rytm, som versbyggnaden är
underkastad, sträcker sitt inflytande äfven till
språkbehandlingen. Under det ingen svensk skalds diktion öfvergår
Bellmans i nationellt naiv hållning, i rik schattering, i
rytmisk smidighet och musikalisk fulltonighet, så finnes
å andra sidan ingen så inkorrekt som han. ”Hans språk
har en blandning af Tal-svenskans och Skrift-svenskans
egenskaper, närmare kan det så beskrifvas, att han med
obegränsad frimodighet har upplyftat vårt hvardags
tungomål till skriftspråk”: yttrar Atterbom1)- Emellertid är
detta icke så att förstå, som om han alltid, der han
kunnat, begagnat hvardagstungomålet, nej dessa former
om-vexla med skriftsvenskans, och samma ord kan i en vers
begagnas i den ena formen och uti nästa vers i den
andra. Just denna brist på konseqvens är för honom
betecknande; den visar, att han underordnat språkbruket
andra hänsyn, hvilka han för sitt ändamål satte högre.
Dessa voro sångbarheten, den musikaliska rytmen och
välljudet. Derföre begagnar han skriftsvenskans former,
när dess passa in, men i annat fall talsvenskans, ja
ibland går han i friheter utöfver äfven denna sednare.
Det finnes knappast någon etymologisk eller syntaktisk
regel, hvilken han icke helt obesväradt öfverträder, då
han så för sitt ändamål anser nödigt. Här gälla i
fullaste mått Tegnérs ord:
”En sång, som växer vild, men likväl ansad,
Bär konstens regel, men försmår dess tvång.”
Men härigenom kommer äfven sjelfva språket att
harmoniera med diktens hela ton; ty liksom skalden i glädtig
humor leker med hela verlden, drifver han äfven med
språklagarna en öfverdådig lek, och fullt obrydd vänder
han i glad yra upp och ned på alla regler. Några af
hans vanligaste språkegenheter må vi här anmärka, ehuru,
’) Atterbom s. o. s. 125—126.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
