Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parodi; ja hela den komiskt ideala verld, som Fredman
skildrar, kan sägas vara en parodi på den verkliga. Vid
sidan om denna allmänna parodi står dock en parodi i
mera inskränkt mening eller bibelparodien, som likväl blott
ställvis framträder.
Titeln ”Fredmans Epistlar” är vald i parodisk
syftning; så uppfattades den också af skaldens samtid.
Car-lén meddelar en uppsats af krigsrådet Westee, hvaruti
sa-ges, att ”titeln Fredmans Epistlar är en tydlig parodi på
namnet Pauli Epistlar.” Man påträffar dessutom i
Epistlarna namn, hvilka parodiera namn, som i Nya
Testamentet förekomma, äfvensom det svenska bibelspråkets
ordformer derstädes någon gång begagnas i komisk afsigt. I
Sångerna och i Fredmans Testamente möta oss poetiska
trayestier af flera bland Gamla Testamentets berättelser.
Denna bibelparodi stöter mången i våra dagar, och
det lärer väl icke heller gerna falla någon in att försvara
en sådan behandling af den Heliga Skrift såsom värd att
taga till efterföljd. Men både ur poetisk och historisk
synpunkt kan en förklaring derå gifvas, hvilken åtminstone
torde kunna ådagalägga, att man icke för bibelparodiens
skull’ eger rätt att uttala ett anatema öfver Bellmans
poesi.
Det gifves tvenne hufvudformer af parodi. Den ena
vänder sig i fiendtlig afsigt mot det parodierade
föremålet och åsyftar att ådraga det förakt genom att göra det
löjligt. Den andra, leker oskyldigt med sitt föremål, och
utan att hysa några biafsigter, vill den icke göra
föremålet, utan endast sin egen framställning, rolig. Af den
sistnämnda arten är Bellmans bibelparodi; och Atterbom har
fullkomligt rätt, när han, jemförande den med Voltaires
och Parnys, säger om dessa, att deras qvickhet är ej
mindre prosaisk än religionsfiendtlig och hädisk, hvaremot
den Bellmanska bibelparodien har karakteren af en
”barnsligt yrglad leklust, som tveklöst tager sina ämnen hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
