- Project Runeberg -  Bellman och Fredmans epistlar. En studie /
165

(1867) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han djupare än vanligt känner sitt elände, såsom i
rän-stenen vid ”Krypin,” der han kastar en vresig blick på den
trasiga rocken, den svarta skjortan, de gamla skorna och
lammskinsperuken. I en mera elegisk stämning skildrar
han sin garderob i ep. 79:’

”Söndrig är vesten,

Lappad är resten,

Strumporna korta,

Hälarna borta,

Och den der dyra skjortan var — mor Maja märk! —
Bäckmanskans särk :/:

För tu år sen.”

Af åtskilliga ställen synes det, att Fredman varit en

man till åren och vid tiden för sitt uppträdande temligen

försupen. Lika god vagabond som någon af de andra,

drog han ikring, denne urmakare ”utan ur, verkstad och

förlag,” sjungande och supande, från krog till krog, be-

kymmerslös om sin klädsel, föga hållande på snygghet och

med ett utseende, som ojäfaktigt vittnade om hans lef-

nadssätt; men hvart han kom, spred han trefnad och glädje:

”Vin och flickor och Fredmans stråke
Natten ljuflig gör;”

hvart han kom, var han den alla öfverlägsne, icke såsom
Mollberg genom ett imponerande yttre eller kroppsliga
företräden, utan genom sin andes större djup och rikedom.
Wingmark, Bergen och Jergen äro ständiga föremål för
hans gyckel; han skonar hvarken den kunglige Mollberg
eller den känslige Movitz, ehuru den sednare behandlas
med nästan mera hjertlighet än någon annan på grund af
den själsfrändskap, som råder emellan honom och Fredman1).

Fredman delar för öfrigt med de andra samma smak
och samma lefnadsåsigt, endast att af honom den sednare
klarare och bestämdare uttalas. ”Supa, dricka och ha sin
flicka, är hvad Sancte Fredman lär.” Och han lefver, som

1) Den inre frändskapen emellan Fredman och Movitz bestyrkes
äfven deraf, att Bellman som skriftställare begagnade än den enes
än den andres namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgbellman/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free