- Project Runeberg -  Bellman och Fredmans epistlar. En studie /
214

(1867) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

byggnaderna lära ännu stå qvar i ungefär samma skick
som under Bellmans tid. Stället är beläget emellan en af
barrskog beklädd laudthöjd och Mälarens öppna
segelleder med utsigt från bergstungan framåt Kungsholmen och
dess omgifningar 1). Till detta ställe har Bellman i tvenne
epistlar förlagt scenen. Båda dessa epistlar äro
månskens-stycken, men i den ena kastar månen sitt sken öfver ett
Augustilandskap, i den andra har landskapet svept sig i
sin nordiska vinterdrägt; likheten i den stämning, båda
taflorna det oaktadt väcka, är antydd derigenom att båda
äro skrifna till samma melodi. Det är den förstnämnda
vi nu gå att kommentera.

Bellman, som man af flera hans dikter finner, älskar
landskap i månskens belysning. Som bekant verkar i
allmänhet månskenet lugnande på sinnet, på samma gång
det väcker känslan af det gränslösa, det oändliga:

”Mir ist es, denk* ich nur auf dich,

Als in den Mond zu sehn.

Ein stiller Friede kommt auf mich,

Weiss nicht wie mir geschehn.”

Så sjunger Göthe i ”Jägers Abendlied," och ej mindre
skönt skildrar han i sin sång wAn den Mond” månskenets
milda inflytande, den frid, som det utbreder öfver
men-skohjertat, lusten att med harmlöst sinne, skild från
verlden och i förtroligt samspråk med en vän, lyssna till de
rörelser, hvilka halft medvetna, halft medvetslösa försiggå
i själens dunkla djup.

Was, von Menschen nicht gewusst
Oder nicht bedacht
Durch das Labyrinth der Brust
Wandelt in der Nacht.”

Men annorlunda än på den rena lyrikern inverkar mån»
skenet på en svärmande Bacchi son.

Fredman är med ett sällskap af muntra bröder och
systrar stadd på en segelfärd till Klubben. Som alltid
under dylika utflygter är han vid godt lynne; en inåtvänd

*) Se Carlénska upplagan I, sid. 168 not. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgbellman/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free