- Project Runeberg -  Bellman och Fredmans epistlar. En studie /
265

(1867) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna syn påminner honom om, att han bör afsluta
sin räkning med verlden och ordna sina affärer. Främst
framställer sig behofvet att få en styrkedryck på resan;
krögarnas ogenliet känner han, och han vet, att de icke
på hans gamla hatt vilja borga honom ens en flaska, men
till de medlidsamma madamerna kan han med bättre
hopp om framgång vända sig :

”Krögarmadamer, raska:

Stärken mig på min resa,

När jag till fadrens aska
Samlas skall i natt.”

Särskildt anmodas Mor Maja att jpå taflan öfverkorsa alla
de skulder, dem han ändock icke kan betala: skulden för
fisken, för smöret, för ålen och för den potates, hvilken
han som bäst håller på att förtära och hvilken han prisar
som rar, trind och platt.

Till den poetiska beskrifningen på Karons rodd
bildar denna uppgörelse en bjert, men väl beräknad motsats.
Den är på en gång motiverad af det föregående och från
detta himmelsvidt skild. Från tanken på dén annalkande
döden har Fredman helt naturligt förts öfver till tanken
på förberedelserna till döden; vid dem håller han fast för
att finna ett ögonblicks vederqvickelse och genom att i
all deras lumpenhet ställa dem fram i dödens åsyn liksom
gäckas han med denna; men melodien erinrar derunder
om den dystra grundtonen.

Ännu i tredje versen äro fortfarande Fredmans
tankar rigtade åt detta håll. Vid den stånka öl, han
erhållit, gör han sitt testamente och vänder sig till Mor Maja
med den ironiska uppmaningen:

”Läs du sjelf opp patente’

Läs, Mor Maja, sjelf!”

”Patentet” står der i sin ursprungliga betydelse af öppet
bref. Men plötsligt, som alla öfvergångar ske uti denna %
epistel, — en plötslighet, hvilken af Fredmans uppskakade
själstillstånd motiveras — kommer öfver honom föreställ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgbellman/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free