Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ängsligt afmåla,” är nu qväfd; allt är ödsligt och dystert,
och det återstår honom endast att med förtviflans mod
begabba sig sjelf. Så börjar han med att förbanna sina
föräldrar såsom första orsaken till hans olycka; ty
tillvaro och olycka äro nu för honom ett Den starka
cynismen i hans målning af sin aflelse är betecknande för den
grymma bitterheten och lefnadsvämjelsen i hans själ, samt
är af bå$a motiverad. Han tyckes söka en lisa i att
hånfullt tänka sig de minsta omständigheter, som stått i
samband med hans varelses uppkomst, och önskan: ”o, att
jag aldrig varit född,” har väl icke någonsin på hemskare
sätt klädt sig i ord. Hvilken afgrund af förtviflan öppnar
sig icke uti den föreställningen, att den åt plågor och
olyckor invigde menniskovarelsen kunde hafva undsluppit
sin tillvara och med den sitt lidande, om ej brånaden
brunnit i föräldrarnas blodl Med samma blandning af
cynism, hån och förtviflan tecknar han sig sjelf, der han
ligger i rännstenen och betraktar sina gamla skor, tecknar
han de usla trasor, hvari han är inhöljd, dessemellan, i
känslan af sin öfvergifna belägenhet, ropande på hjelp.
Med en nästan förfärande åskådlighet framträder bilden
af lians eländiga tillstånd genom beskrifningen på dessa
magra, kalla, darrande händer, hvilka som vissna strån
vanmäktigt falla ned utmed hans sida.
”Ögon och kinder
Allt sammanbinder
Dubbel skröplighet.”
Han är lika skröplig i fysiskt som i psykiskt hänseende,
och han orkar ej ens sjunga, om den högsta sällhet, han vet:
”Om kärleks fröjd och q val
Och en full pokal.”
Erinran derom leder honom dock på tanken att med sina
sista krafter haka sig fast vid denna fröjd. Redan denna
föreställning innebär en slags tröst. Måste han nu engång
lefva, så vill han fortfara att lefva som han börjat; har
han mistat allt annat, i strupen har han sin rikedom, och
han vill, han skall ännu i sin sista stund föra glaset till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
