Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G
I FLORENZ.
Jag fruktade, att lian stod under inflytande af en
feberyrsel, hvarföre jag bad honom uppskjuta med sin
berättelse till en annan gång, han hade redan nu
talat för mycket.
"Ahnej! det betyder ingenting! Dn skall höra
historien! Jag lofvar att tala långsamt."
"Jag liade," så började han, "tillbragt större
delen af dagen på gallerierna. Mot skymningen gick
jag ut till Cascinerna1) för att der äta middag. Det
hade varit en het dag, och jag njöt i fulla drag af
den kylande svalka, som med solnedgången inträdde.
Ännu länge, sedan jag druckit mitt cciffe nero, satt
jag rökande qvar i den vackra parken. Slutligen
anträdde jag vägen hem; jag följde Arnos strand förbi
de nya palatserna i den fashionabla nordvestra
stadsdelen. Alla gaslågor voro tända, och öfver Uffizierna
steg månen upp gulröd och stor som en sol. Vet du,
jag liar aldrig sett månen så stor som i Florenz denna
afton. Dess sken blandade sig med gasskenet och
frambragte en af dessa spöklika belysningar, dem
må-larekonsten så mycket älskar, men hvilkas hemlighet
hon dock aldrig rätt kan aflocka naturen. Jag hade
hunnit upp till det lilla Piazza Manin, då jag
stannade och, lutad mot kajmurens bröstvärn, stirrade utåt
floden. Hvad jag tänkte på? Till en början ungefär
’) Le Cascine, Florenz’ park och straxt utom staden
belägna promenadplats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
