Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
PÅ ROMS GATOR.
ristkikare i fodral, dinglande på magen. Snart
upphann han ett par Campagnaboar, en äldre och en
yngre, och för att vinna litet öfning i italienska
språkets talande, beslöt han inleda ett samtal och
frågade efter vägen till Acqua Acetosa. Utan att svara
på hans fråga, togo bönderna honom i skärskådande,
och den äldres uppmärksamhet fastades genast på
kikaren. Han tog fast i den och frågade om det var
ett vapen. Adjunkten gaf honom välvilligt en
förklaring öfver kikarens natur och väsende och lät honom
till och med pröfva den. Då bonden sålunda
öfver-tygat sig, att det besynnerliga instrumentet icke var
farligt, bad han om penningar. Adjunkten, som
alltjemt hoppades på en lektion i italienska, lofvade att
gifva dem några soldi, men med vilkor, att de
tillsammans med honom skulle fortsätta vägen framåt.
Men bonden förklarade, att här just var rätta platsen
för gifmildhets utöfvande och han beledsagade dessa
ord med en blick, som lät adjunkten förstå, att det
nu var fråga om något helt annat än en
språklektion. Adjunkten blef så mycket mer orolig, som han
helt nyss tillväxlat sig 300 francs i papper, hvilka
alla han bar på sig. Händelsevis hade han dock i
sina fickor en massa kopparslantar till ett belopp af
3 francs, och af dem gaf han bonden en hand full.
o
Åsynen af penningarne gjorde bonden lysten efter mera,
och återigen kom kopparen fram. Men då bonden
ännu icke var tillfredsställd, måste adjunkten vända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
