Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
EN BAL I TRASTEVERE.
till de nyssnämnda. Jag trotsar emellertid
polismyndigheten, eller hvilken annan myndighet som helst,
att af det der skrifna kunna utleta hvad vi verkligen
hette. Ett förhänge drogs ifrån, ocli vi infördes i
balsalen, som var ett stort och ovanligt högt rum. På
de hvitkalkade väggarna hängde festoner af löf;
musikläktaren, som var på samma sida som
ingångsdörren, var dekorerad i de påfliga färgerna, rödt och
hvitt, ocli på samma sätt var äfven fonden prydd.
Stödd mot fondväggen befann sig i ena hörnet en
brant trappa, som förde upp till ett rum i en annan
våning; i taket syntes flera tåg och linor uppbundna,
hvilkas tillvaro i en balsal föreföll oss något underlig
och hvilkas bestämmelse vi förgäfves sökte utgrunda.
Då vi inträdde, skyndade genast vår värdinnas
döttrar oss till mötes, räckande oss handen. Vid detta
tecken infann sig äfven värden och bad under många
bugningar om ursäkt för tillställningens tarflighet:
den var ingalunda värdig gäster sådana som vi, den
var egentligen att betrakta som en familjefest, och
vår närvaro kunde icke annat än vara högst
smickrande både för honom och öfriga gäster. Förlägna
öfver denna oväntade artighet, visste vi icke rätt hvad
vi skulle svara; vi endast bugade oss med ett
förbindligt småleende. Han bad oss derpå stiga längre
fram i salen, och under det han visade oss vägen,
hviskade han till de kringstående, men så högt, att
vi hörde det: "tutta Vambasciata di JJanimarca" —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
