Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
TVÅ NORDISKA KONSTNÄRER I ROM.
vi på den passerat en våning, träffa vi ånyo en dörr,
men å hvilken ett kort angifver, att vi äro vid vårt
mål. Vi knacka på och få finna oss uti att först
uppgifva våra namn, innan dörren öppnas; och så komma
vi in uti ett aflångt rum, hvars ena och större del är
afstängd genom ett förhänge, och hvars andra del, i
hvilken vi befinna oss, bildar ett slags tambur. Lyft
icke på förhänget, eller bättre, gör det gerna; ty all
romersk brist på snygghet hafva vi lemnat bakom oss, då
vi träda in öfver denna tröskel. Lyft på förhänget och
ni får se familjens lilla kök, så nätt och så prydligt,
som någonsin ett kök i Norden. Så begifva vi oss in
i salongen, ett litet rum, enkelt, men hemtrefligt
möb-leradt, och der icke ens ett piano saknas, ehuru det
är omöjligt att fatta hur det kunnat komma dit; der
står en vacker gipsgrupp, der porträttbyster, på
väggarna hänga landskaper och porträtter i olja, och i
fönstren stå blommande växter. Derinnanför är
ytterligare ett rum, och en späd barnstämma ger
tillkänna, att i det lilla fogelnästet ingenting fattas. —
"Ar det våningen?" — Ja, det är hela våningen. —
Men öfver den ligger utbredd förnöjsamhetens och
den stilla lyckans solsken, varmt återstrålande från
den vänlige värden och den älskliga, hjertegoda
värdinnan. Derföre, då man der inträder, känner man sig
sjelf uppvärmd, blir hemmastadd, glad och belåten.
Hur mången afton har jag icke sutit i detta lyckliga
hem, skämtande och språkande vid ett glas vin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
