Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
TVÅ NORDISKA KONSTNÄRER I ROM.
lemna en blott anatomisk studie af satyr-kroppen.
Han har gjort sjelfva mytens liufvudinnehåll till
konstverkets kärna; lian visar oss täflan emellan den
olympiska sångarguden och den dilettantiska sa.tyren, och
med detsamma på ett enkelt, sant konstnärligt sätt
täflingens utgång. Endast höljd af en lätt chlamys,
som är sammanhållen öfver högra axeln, står
sångarguden med lyran, stödd mot en trädstam; han
har, efter det Marsyas slutat, redan börjat sitt spel;
med plectron vidrör lian lyrans strängar. Men under
detta synes han helt och hållet hafva förgätit, att det
här gäller en täflan. Gripen af makten i de toner,
han sjelf framlockar, lefver lian blott i dem; det är
till sin ingifvelse han lyssnar. Han vet icke längre
om denna Marsyas, denna fräcka medtäflare, han
vänder hufvudet bort från honom, han skådar utåt med
inspirerad blick, han har glömt sin vrede, glömt sitt
förakt. Det är icke ens triumf man läser i hans blick:
det är en för honom naturlig, gudomlig höghet, som
höjer honom öfver ögonblicket och dess lidelser samt
trycker på hela tiguren en stämpel af den högsta
ädelhet. Så och endast så kan en gud ingå i täflan.
Marsyas åter är icke afbildad stående bredvid Apollo,
utan sittande på en låg sten, så att redan i gruppens
byggnad Apollos öfverlägsenhet är antydd. Men denna
öfverlägsenhet träder ännu tydligare fram genom
Marsyas’ hela ställning och uttryck — ocli detta på ett
i sanning mästerligt sätt. Hela figurens hållning an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
