Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA STUDIER.
2-45
sta lycksalighet och förtrolighet"; Paulus "tyckes i
en klar reflexiv spegel uppfatta allt hvad han
förnimmer — hvarmed just icke mycket är sagdt —.
Augustinus uttrycker ungefär samma idé, men i en
mera presterlig art": och Magdalena, "trånande och
smäktande, men utan sjuklighet och svaghet,
uttrycker tillika genom blick och min känslan af en högre
vederkvickelses njutning.’ Burkhardt säger rent ut,
att Magdalena är "absichtlich theilnamslos gebildet".
En annan författare anser henne vara ditsatt endast
för gruppens symmetriska anordning, liksom om en
Rafael icke skulle kunnat bringa sammanhang i en
grupp af fem personer. Barthélemy utsträcker denna
tydning till bela taflan och förmenar, att figurerna
icke äro lifvade af ett gemensamt interesse. Till en
sådan uppfattning kommer man oundvikligen, då man
söker sammanhanget emellan figurerna i den
känslo-verkan, suin Cecilias nyss afslutade musik och
englar-nas sång hafva frambragt på de närvarande. Detta
anmärkes också med rätta af Herman JRiegel i en för
några månader sedan utgifven uppsats. Sjelf ger han
en besatt gosse fram till de öfriga, vid bergets fot väntande
lärjungarna, med begäran, att de måtte böta honom, samt att
dessa förklara sin oförmåga dertill. Om den yngste och
vackraste af apostlarna säger förklararen, att han med blicken
riktad på den unga, sköna flicka, som håller den besatte, synes
säga: "Du kan väl veta, att om jag kunde, skulle jag böta
honom, orn icke för annat, så för din skull."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
