Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bli vördad som dess kärna och dess tolk.
Ty staten, af atomer sammanföst,
Blir fri, när han från nerf och form sig löst!
-Så djupsint är de vises lära nu:
Och ingen snäses af dem så, som du!1’
Är det väl underligt, om en så lifiigt känd, så
energiskt framstäld uppfattning af tiden och dess
lyten äfvén yppar sig i sagospelet? Visserligen kan det
invändas, att skalden, för att motivera Astolfs
svärmiska längtan, nödvändigt måste måla hans omgifning
med sådana färger, att det derigenom blefve klart,
hvar-före han i den omöjligen kunde finna sig tillfredsstäld.
Astolfs svärmeri är dock endast en stegring af den
id§ela åtrå, som hos hvarje fantasirik yngling är
regelmässig, och det i hvad omgifning denne än må lefva.
Men fastän ynglingen alltid betraktar sin omgifning som
högeligen prosaisk, är det derföre icke sagdt, att denna
nödvändigtvis så måste vara. Astolfs omgifning är
dock skildrad föga bättre, än den synes för honom
sjelf. Hyperboreerna, öfver hvilka han herrskar, äro
ett naturkraftigt, men rått folk, hvars tid upptages af
jagt och krig. Genom skalden och citterspelaren
Flo-rios sånger och berättelser
^Om varma länder, om en evig vår,
Om Skönheten och Poesiens verld,”
har hos Astolf vaknat en längtan efter renare fröjder,
än dem hans karga fosterland kan erbjuda, och i
hemlighet föraktar han både hof och folk (I. 38, 39).
Atter-boms skildring af landet och folket är i sjelfva verket
en bild af lifvets vanliga prosa. Dessa menniskors
förnämsta ändamål är fyllandet af de närmaste behof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
