Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Sverige liksom i alla andra europeiska länder
Tierrskade under förra århundradet den franskt
klassiska smaken. Men huru trånga dess former än i vissa
hänseenden voro, hvarken förqväfde de det nationella
draget i svenska sången eller hindrade de skalden att
fritt utveckla sin särskilda egendomlighet: knappast
har från svenska parnassen förnummits en rikare
omväxling af toner, än under Gustaf III:s dagar. Yid slutet
af förra och böijan af detta århundrade finner man
bekantskapen med tyska litteraturen böija att yttra sitt
inflytande. Det förspöijes till och med hos de
tongif-vande skalderna, men visar sig helt naturligt tydligast
hos det uppväxande slägtet.
Bland dem, som vid seklets början stämde sina
lyror, var äfven en ung magister i Lund; men endast
en jemförelsevis fåtalig krets skänkte de första
preludierna någon uppmärksamhet, och utom
universitetsstaden voro de få, som kände namnet Esaias Tegnér.
Samma år Oehlenschlägers första dikter utkommo
{1803), blef Tegnér, då en 21:årig yngling, fästad som
Docent vid Lunds Universitet. Tegnérs poetiska
utveckling synes hafva försiggått ganska långsamt, och
detta faller än mer i ögonen, om man jemför honom
med Franzén, som redan före fyllda tjugo år skrifvit
sina kanske skönaste sånger. Hos Tegnér, som först på
fj ortonde året böijat studera och derunder varit till
mesta delen hänvisad på egna krafter, hade uppstått
en törst efter vetande, som icke lemnade honom ro,
förr än den blifvit någorlunda tillfredsställd, och det
varade länge innan poesien blef honom annat än en
bisak. Till en början diktade han efter de Gustavianska
skaldernas mönster; spåren af sjelfständig kraft äro
Ljunggren, Smärre Skrifter. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
