Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föga märkliga. I dessa äldsta, till största delen otryckta,,
sånger finner man ofta meterfel, språket i dem är
stundom vårdslöst behandladt, tonen i allmänhet dyster,
meningen oklar och uttrycket öfverlastadt. De bästa
stycken från denna tid, Elegien vid brödren Lars
Gustafs död och sången ”Till Hembygdenf voro också
de, hvilka först fäste uppmärksamheten vid skalden.
För öfrigt synes han vid denna tid synnerligast älskat
lärodikten, ty under hela första årtiondet af seklet
insände han nästan årligen till Svenska Akademien
lärodikter, hvilka dock aldrig prisbelöntes. Under arbetet
på fulländningen af sina lärodikter *), fortsatte emel-
*) Med hvilken ihärdighet Tegnér arbetade under dessa hans
läroår, derpå kunna vi anföra ett rätt intressant exempel. En
hvar älskare af Tegnérska dikten känner det vackra skaldestycket:
”Fridsröster ” (Tegnér, S. A. II s. 155.) Detta stycke inlemnades
till Sv. Akademien 1806 under titlen ”Försonligheten, Ode” och
hade då 25 strofer. Då det icke belöntes, insändes det ånyo
1808, omarbetadt och sammandraget till 21 strofer, hvarjemte
Förf. anhöll, att, i händelse det ej ansågs värdigt belöning,
honom måtte visas den ynnest, att få del ”af Akademiens omdöme
deröfver till egen upplysning och rättelse.” Detta omdöme blef
också sannolikt honom meddeladt, ty belöning uteblef. Sedan
har skalden ytterligare omarbetat denna dikt och sammandragit
den till 13 verser, och det är i detta skick, den för allmänheten
framträdt. Som prof på de förändringar, genom hvilka dikten så
småningom vunnit sin nuvarande fulländning, anföra vi de fyra
första raderna ur femte versen om religiös tolerans De lydde i
1806 års redaktion:
Ack hvad gör det, hur vi kalla
Denna far, som ingen ser?
För hvad dyrkad bild vi falla,
Solen eller korset, ner?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
