Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lertid Tegnér sina poetiska studier, gjorde allt förtroligare
bekantskap med Göthe och Schiller, och fick derigenom
allt friare blick för poesiens väsende, vann allt större
färdighet i det tekniska, allt större klarhet i
framställningen. De förnämsta dikterna från och med 1804 har
Bottiger upptagit i skaldens Samlade Arbeten, och man
kan medelst dem nästan steg för steg följa hans
utveckling. Man spårar inflytandet af den äldre poesien
i förkärleken för det didaktiska, hvilken framträder
icke blott i hela sånger, utan äfven i reflexioner, de
der stundom mera utmärka sig genom framställningens
behag än genom tankens djup, vidare uti den
högtidligt retoriska tonen och i den filantropiska
dygde-kulten. Men dessemellan, likt bränningar kring fasta
Sammanställningen af solen och korset som dyrkade bilder var
just icke synnerligen lycklig och kunde dessutom lätt synas
an-stötlig; derfore ändrades (1808) sista raderna så:
För hvad dyrkad bild vi falla,
. För hvad heligt tecken ner?
Men äfven härigenom kommer man icke bort från
föreställningen, att äfven i den sanna kristendomen skulle ingå en dyrkan
af bilder och tecken; och derfore läser man nu:
Ack, hvad gör det hur vi kalla
Denna Far, som dock är vår.
Hvad tillfälligt är må falla
Det väsentliga består.”
Har Tegnér icke haft annan nytta af sitt oförtrutna sysslande
med dessa täflingsskrifter, har han dock haft den, att han
derigenom forvärfvat en egenskap, på hvilken han sjelf satte stort
värde: den att klart uttrycka den klara tanken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
