- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 1 /
87

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det i sanden. Oehlenschläger låter Asaguden Frej,
hetagen af kärlek till jettedottren Gerda, gå i
”Maane-skin til Frejas Bögelund” och der sucka och gråta;
när Skimir kommer till honom ”er han saa forgraedt,
saa bleg og bedrövet,” och på ett ställe säger Frej:

”Kunde jeg blot hver Morgen min Elskede skue, daa var jeg
Dobbelt betalt for mit Suk, for min nattligrindende Taare.”

Men om man medgifver, att båda skalderna någongång
målat kärleken hos sina fornnordiska hjeltar med
färger, lånade från en senare tid, så — oafsedt att den
stora allmänhet, som tjusades af dessa dikter, icke
anmärkte detta som en motsägelse, utan snarare genom
det blef mera förtrolig med dikten — torde det icke
vara fullt rättvist att vid bedömandet af det hela
endast fästa blicken på dessa underordnade enskildheter.
Det är som att förklara solen mörk, derföre att hon
har fläckar. Kännedomen om nordens forntid har i
våra dagar vunnit betydligt i djup och omfång, men
hvilken poetisk behandling af nordiska ämnen har
gjort ett starkare intryck på folkets hjerta och sinne,
hvilka nordiska dikter hafva vunnit en vidsträcktare
utbredning, än Oehlenschlägers och Tegnérs? Det af
dem använda behandlingssätt synes hafva varit det för
samtiden bäst passande. Man styrkes så mycket mera
i denna uppfattning, dä man finner, att Ling, som höll
vida strängare på nordiskheten, aldrig blef populär,
hvaremot Tegnér med sin ”Frithiof” eröfrade äfven dem,
som af estetiska grunder voro emot den ”göthiska”
poesien. Leopold, som i bref till Wallmark (1812)
med anledning af Lings ”Gylfe” skämtar öfver denne
hittills okände skald, ”hvilken trott sig sannfärdigt upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/1/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free