Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjeman; hans harpa har ingen sträng för ömheten,
vemodet, längtan, hoppet, med ett ord för ingen af
menniskosinnets heligaste och djupaste känslor” *).
Denna förebråelse kunde emellertid Tegnér med mycket
lugn höra. Sant är visserligen, att den rena känslan
kan endast genom toner, icke genom ord uttryckas,
att derföre lyrikern, när han skall uttala sin stämning,
endast antydningsvis genom bild och tanke kan göra
detta. Men hufvudfelet i nyromantikens teori består
just deri, att den till all poesi utsträcker hvad som
egentligen blott gäller om lyriken och, strängt taget,
om blott en del af lyriken. Ja, äfven på den rena
lyriska stämningsdikten kan man ställa fordran på
klarhet, och af denna klarhet beror den styrka, hvarmed
skaldens stämning meddelar sig åt läsaren. Tegnérs
teori synes oss derföre obestridligen hafva företrädet.
Vi behöfva väl knappast säga, att ytligheten icke i
den har något värn; Tegnér fordrade äfven djup, men
”ett genomskinligt djup;” han ville ”se guldsanden på
vågens botten.”
Ännu ur en annan synpunkt kan denna tvistefråga
betraktas: den fosterländska. ”Svensken,” säger
Tegnér, ”älskar i poesien det lätta, klara, genomskinliga. ..
Allt grumligt och mörkt, som ej ger honom någon
klar bild, vore det än så djupsinnigt, är honom
vidrigt. .. Härigenom skiljer han sig från Tysken, som,
tillfölje af sin kontemplativa natur, icke blott fordrar,
utan äfven föredrar, det mystiska och nebulösa, hvari
han älskar att ana något djupsinnigt. Han har mera
Gremuth och tungsint allvar, än Svensken, som är yt-
’) Sv. Lit.-Tid. 1818, s. 158.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
