Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den arma fröken Adelin, hvilken ett så grymt öde
väntade, går okunnig derom i rosengård och plockar
i ljufva kärleksdrömmar "rosor, både hvita och blå"
till en krans åt hertig Fröjdenborg. Och så lyder den
vackra slutversen af "Oväntad bröllopsgäst" :
”Men hvem kan hämta rosor
Utaf de hårda berg?
Och hvem kan finna kärlek,
Der ingen kärlek är?”
Då emellertid vid detta rosens användande i
poesien, det icke är frågan om denna eller denna ros, utan
snarare om rosens allmänna begrepp, så afsöndras detta
begrepp till slut från naturföremålet och helt abstrakt
står "rosende" som allmänt uttryck för allt, som är
gladt, fagert och liffullt. Så talas om rosende lund,
rosende led, rosenhult, rosende skog, hvarmed icke menas
en lund, en skog m. m. full af rosor, utan blott en
vacker, vänlig lund eller skog; till yttermera visso
heter det ibland en ”rosengrön lund:"
På samma abstrakta sätt begagnas äfven liljan;
deraf förklaras sådana uttryck som liljeträd, liljegrenr
liljeqvist, hvilka blott utmärka ett träd, en gren, en
qvist i allmänhet, men vid hvilket eller hvilken i detta
fall något vemodsfullt fäster sig. Så har den visa, som
skildrar flickans sorg vid fästmannens graf, ett
lämpligt omqväde i orden:
”Hvem bryter löfven af liljeträd?”
Lyktan, som skulle lysa konungasonen på hans färd
öfver den strida strömmen, och hvilken den falska
tärnan släckte, hängde på liljegren; och på en lilje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
