- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
10

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

meriske guden: ”tre steg, och han stod vid
jordgränsen.” *)

Såsom af ofvanstående synes, har skalden först
utarbetat slutet af sagan, och ännu då de sistnämnda
romanserna skrefvos, var icke planen för det hela i
alla enskildheter bestämd; så visar t. ex. dikten
”Försoningen,” att Tegnér först tänkt att af de båda
sam-konungarne Helge och Halfdan upptaga endast den
sistnämnde och ställa honom i ett från början mera
förtroligt förhållande till Frithiof. Den sannolika
anledningen till denna underliga ordningsföljd i roman-*
sernas utarbetning skola vi längre fram i annat
sammanhang angifva. Emellertid tog Tegnér sig god tid
för arbetets afslutande. I bréf till Adlerbeth af d. 24
Aug. 1822 heter det: ”1 Stockholm har du tvifvelsutan
hört omtalas den föreslagna subskriptionen för
utgif-vandet af mina skrifter. Jag har intet bestämdt svar
lemnat och vill icke inlåta mig i något, innan Frithiot
kan utgifvas, som väl gör en tom för sig sjelf. Några
nya romanser deraf äro färdiga, men tolf å tretton,
således hälften, återstå ännu. Jag kan också sällan dikta
med något allvar under sommaren. Den lilla ingifvelse
jag kan påräkna kommer vanligtvis med snön. När
haglet slår på fönstren och stormen sjunger sin
krigssång derute, när naturen omkring mig är död, blir cföt
vanligtvis litet lifligare inom mig. Jag tänker detta
händer flera af mina landsmän. Den gamla nordiska
sagan förtaldes icke blott, utan den uppfans äfven mest
vid eldbrasan. Nordiska poesien är en
vinterqvälls-poesi: och om den någonsin vinner någon
sjelfständig-het, förmodar jag att detta blir dess stående karakter”.

*) Sv. Akad. Handlingar XXXV: 393.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/2/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free