- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
24

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klariDgsgrund förklarade; men det var ändå en
rädd-ningsplanka. Heiberg var dock allt för fin estetiker
för att icke veta,, att versbehandlingen ingalunda är en
likgiltig bisak; och som bevis för desa vigt anförde
han just den Tegnérska dikten. Men till förebyggande
af alla obehagliga slutföljder, hvilka häraf skulle kunna
dragas till förmån för Tegnérs skaldevärde, skyndade
han sig att visa, det Tegnér, vid närmare betraktande,
ingalunda vore så stor verskonstnär som man skulle
tro. Och till slut återstod af hela dikten ingenting
oklanderligt mer än den kortaste romansen i den samma,
"Ingeborgs klagan". Den berömdes obetingadt.

Ur den Heibergska arsenalen hafva sedan alla de,
som uppträdt mot Frithiofs Saga, lånat sina vapen.
Gång efter annan har man fått höra, att dikten lider
af en oupplöslig motsats emellan det gammalnordiska
ämnet och den modernt lyriskt sentimentala
behandlingen, och tvärt emot den Svenska kritikens påstående
försäkras från denna sida, att skalden misslyckats i sitt
försök att förena de båda tidsåldrarnes fordringar, samt
att den gamla blifvit lidande på den nyas bekostnad.

Innan vi gå att redogöra för de tankar, skalden
sjelf hyste om sin dikt vid tiden för dess utgifvande,
må vi förutsända några inledande upplysningar. Tegnér
hade och bibehöll allt jemt den åsigt, att skalden
skrif-ver allena för sin egen tid, och att han derföre —
hvilket äfven Leopold yrkade — måste lämpa sig efter
tidens allmänna bildningsgrad, endast att Tegnér
tillerkände skalden härvid större utrymme och frihet, än
Leopold # gjorde. Han yttrade en gång om Ling, att
"hans fel är ett origtigt begrepp om nationalpoesi och
nordiskhet, afsöndrad från all annan poesi, som, i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free