- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
44

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fattning är, som bekant, att den framställes såsom ett
verk på samma gång af den handlande hjelten och af
en utom honom stående magt, såsom på en gång skuld
och oskuld; och detta i ännu högre och vida
bestämdare grad än i den moderna tragedien, der skulden,
om än mer eller mindre ursäktlig, dock alltid framgår
ur den handlandes fria vilja. Frithiofs skuld är,
liksom den antike heroens, en ofrivillig och dock en
sjelf-förvållad.

”Ditt tempels brand var icke Frithiofs tanka”,

’säger han till den vredgade guden. Branden var ett
verk af flera tillfälligtvis sammanträffande
omständigheter, men just detta sammanträffande får karakteren
af en högre magts ingripande till hämnande af den
kränkta tempelfreden; att följden af dessa
omständigheters sammanstötning blir ett helgerån, det åter är
Frithiofs verk och ingen annans. Genom sin
hänsynslösa häftighet drager han ned öfver sitt hufvud den
blixt, hvarmed det hotande molnet varit laddadt. Det
är nu lätt att se orsaken till de förändringar skalden
vidtagit beträffande både Frithiofs besök i
Baldersha-gen och hans uppträdande vid tempelbranden. De tjena
båda att minska skulden och dermed att tillförsäkra
Frithiof det deltagande, som man icke lika villigt skulle
skänka den, hvilken öfvermodigt hånade gudarnes bud
och i vredesmod antände deras tempel. Nu hålles
Frithiof allt jemt uppe på samma höga plan af ädelhet
och högsinthet; vi känna med honom hans harm, då
han återkommen finner sin gård nedbränd, sin brud
gifven åt en annan; vi beundra den blandning af
stolthet och förakt, som kommer honom att till lifvet skona
den fege nidingen på kungatronen; och när ”eldröd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/2/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free