- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
63

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hållande till sagan och framställa några anmärkningar,
till hvilka de enskilda sångerna kunna föranleda.

Sagans korta berättelse, att Hilding, "en god bonde
i Sogn," tog till fostring så väl konungadottern
Ingeborg som Thorstens son Frithiof, är det enkla motivet
till första romansen, Frithiof och Ingebory. Denna,
som skildrar de älskandes barndom och deras i
tidigaste ungdomen vaknande kärlek, har varit föremål
för många omilda omdömen. Stockholmsposten ansåg
den ovärdig Tegnér, och Hammarsköld fann, att ingen
bestämd enhet sammanhöll och ordnade dess strofer,
hvarjemte han i den, och endast i den, upptäckte
modern sentimentalitet. Gr. Brändes, hvilken nyligen
tecknat Tegnérs bild, talar äfven om "den förunderligt
misslyckade första sången af Frithiofs Saga."1) Mol-

*) Georg Brändes, Esaias Tegnér, en literatur-psykologisk
studie, Stockholm 1878, s. 30. — Detta arbete utkom
efter det vi i Svenska Akademiens Handlingar 1877
offentliggjort de fyra första kapitlen af denna uppsats. Det är skrifvet
med mycken talang och har stort värde såsom det från Dansk
sida första utförliga, motiverade erkännandet af Tegnérs
för-tjenster. Det röjer ett lifligt intresse för skalden och innehåller
många nya och skarpsinniga iakttagelser, om än Brändes äfven
här, såsom han stundom brukar, upptager utan citat tankar från
andra och, efter att hafva litet vridit på dem, låter dem gälla
som sina. Att Brändes’ ståndpunkt i estetiskt och religiöst
hänseende inverkat på hans omdöme om skalden och dennes
verk, är helt naturligt, och följaktligen kunna vi icke i allt
dela hans åsigter. Likaledes torde kunna anmärkas, att hans
”psykologiska” funderingar stundom hafva fört honom till
besynnerliga antaganden och fullkomligt grundlösa hugskott,
såsom, bland annat, om orsakerna till det dystra svårmod, som»
enligt hvad vi sid. 25, påpekat, öfverföll Tegnér omkring år
1825.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/2/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free