- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
76

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och har derefter inrättat sin ”Frithiof?” — Psykologien
har icke ondt af att emellanåt rådfråga kronologien.

Hvad åter hufvudfrågan angår, så är det väl
möjligt, att en och annan fransk författare i våra dagar
skulle hafva tecknat Frithiof såsom ”mera menniska”,
i den mening herr Brändes tager ordet; men svårligen
skulle någon Svensk skald vid seklets början hafva gjort
det, allra helst om man tager i betraktande, hur ringa
anledning dertill sjelfva sagan erbjuder 1). Också har
herr Brändes äran af att först bland alla hafva
fram-stält denna anmärkning, och svårligen hade den
kunnat framställas förr än i våra dagar och från annat håll
än den skola herr Brändes tillhör.

Tegnérs hela uppfattning af poesien stred på det
allra afgj ordaste mot en sådan framställning som den,
hvilken anmärkaren tyckes anse hafva varit den
lämpligaste. Yi våga påstå, att det aldrig ett ögonblick
fallit skalden in, att kärleksförhållandet hade egentligen
bort skildras osedligt, ännu mindre att han af hänsyn
till sin ”respektabilitet” icke så skildrat det. Yar det
hans afsigt att visa samtiden, huru man på annat sätt,

*) Sagan förmäler blott, att när Frithiof med åtta män kom
till Ingeborg, som satt i jungfrustngan med åtta mör, frågade
Ingeborg honom, hur han kunde vara så djerf att komma dit
utan lof af bröderna och förtörna gudarne mot sig. Häraf
synes, att redan det, att komma dit, ansågs som en förnärmelse
mot gudarne. Frithiof svarade, att han aktade mer Ingeborgs
kärlek än gudarnes vrede. Då bjöd Ingeborg honom välkommen,
gaf honom rum att sitta hos sig och drack honom till i bästa
vin, och sutto de så och skämtade. Derpå vexlade de ringar,
och berättelsen slutar med dessa ord: ”Frithiof var ofta i
Bal-dershagen om nätterna, och hvarje dag kom han dit dess
emellan och skämtade med Ingeborg”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/2/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free