- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
107

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7:de eller i början af 8:de århundradet efter Kristi
födelse. Heiberg har dock derom en annan åsigt. Han,
som i detta prestens tal tycker sig icke längre höra
skalden, utan ”biskopen i Lund” *), säger, att, då
Frithiofs saga spelar i hedendomens mest lysande tid, och
i hela dikten ej varit minsta grund att tvifla på
Edda-lärans gudomlighet, så är det ett föga lyckligt påfund
att låta en af denna läras prester förkunna ett högre
ljus. Först när en bestående lära förlorat sin auktoritet
i mängdens ögon, och hela dess ritus har blifvit en tom
form, på hvilken ingen tror, vänder sig blicken mot
något nytt. Det var derföre, enligt Heibergs mening,
rätt af Hauch att sluta sin Tiberius med en häntydning
på kristendomen, ty då hade antiken öfverlefvat sig
sjelf; men det var orätt af Tegnér att så afsluta
Frithiofs saga. Heiberg tänker sig här den nordiska
hedendomen och kristendomen som skarpa motsatser; men
så gör icke Tegnér, och så låter han icke heller
Bal-derspresten göra. Denne senare är alldeles icke
missbelåten med Asaläran, men han har hört omtalas en
annan lära, som icke synes honom stå i strid med
hans tro, utan hvilken, så vidt han om den erhållit
kännedom — ”jag känner ej den läran rätt” — snarare
vore att anse som en närmare utveckling af några
dennas hufvudläror. Liksom redan Asaläran, efter
inånga förändringar och genom olika inflytande,
antagit sin dåvarande gestalt, kunde den ju ytterligare
utvecklas och renas. Och denna åsigt tillhör icke
mängden, utan, väl att märka, endast en gammal vördnads-

*) Då denna dikt skrefs, var Tegnér professor i Lund; först
några år derefter blef han biskop i — Vexiö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/2/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free