- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
114

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han plågades ,). Han sökte då att reda sig på egen
hand och sjelf bilda sig en öfvertygelse. Han var, som
Geijer säger om Thorild, en sökande, och äfven på
honom kan användas Geijers tillägg: "jag skulle önska,
att läsaren kände allt det djupt rörande, som här
ligger i detta ord".

Synnerligast låg honom om hjertat rätta
uppfattningen af Kristi försoning. Brändes uttalar en
grundad sanning, då han säger, att genom hela Tegnérs väseft
"gick ett behof af hvad han sjelf alltid kallade försoning",
och att denna försoningstanke yttrar sig under hans hela
lif2). Hvad som i den "krassa ortodoxiens" lära om

*) Hans tillgång på litteratur var dessutom icke stor. Han
skrifver: ”För öfrigt måste jag här alldeles proprio Marte drifva
mina studier; jag saknar böcker och äfven anvisningar dertill.
Akademiska biblioteket lefver ännu i reformationsseklet, livad
teologien ängår; och våra så kallade teologer äro prothtyper till
de Stockholmske, döfstumme vårdare af trons mysterier,
karya-tider, som bära tempelbyggnaden, Hezekiels keruber med
oxhuf-vud, men utan vingar”. Han undantager dock några af de yngre
lärarne.

2) Hwasser ser i denna försoningslängtan ett uttryck af ett
djupt religiöst behof. ”Tegnér hade”, säger han, ”djupt och
med kärlek uppfattat individualitetens ideal, såväl den råa
nordiska kämpakraftens som den grekiska bildningens. Men
ingendera tillfredsställde hans innersta längtan, ty denna sökte Gud
och ville försonas med honom”. Längtan efter försoning var
längtan ”till den individualitetens förvandling, hvarigenom den
blir underordnad mensklighetens gemensamfria lif och försynens
heliga ordning”, och så fattad utgjorde den sjelfva grundkraften
i Tegnérs poetiska åskådning. Men då Hwasser deraf sluter, att
”försoningen genom döden” skulle vara blott ett uppoffrande af
individualiteten, af det egna hjertats hat och hämnd, misstar han
sig om Tegnérs mening, ty skalden tänkte sig här döden såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/2/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free