Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnér var mera skald än tänkare; och man
känner sig frestad att någon gång på honom tillämpa
hvad som blifvit sagdt om Byron: ”han är en virtuos
i stämningar och känslor, hvilka röra sig så snabbt
och för hvilka han ögonblickligt finner ett så slående
uttryck, att de se ut som tankar.” *) Men endast
någon gång, icke alltid. Stundom hängifver han sig åt
rent abstrakt tänkande. Fantasien har han likväl svårt
att afvisa, och om hon emellanåt störer den stränga
logiska tankegången, så hjelper hon honom lika ofta
öfver hinder, som reflexionen icke skulle hafva
undanröjt. Så äfven här. Den nyssnämnda satsen har han
gemensam med rationalismen; men med rationalismens
atomistiska uppfattning#kunde han dock icke rätt
förlika sig. Och så kommer han, kanske snarare på
åskådningens och känslans väg, än på tankens, till den åsigt
att om ock hvarje enskild har att sona sin skuld, måste
det dock gifvas ett sammanhang mellan dessa enskilda,
och att det icke blott är den enskilda menniskan, utan
hela verlden, som tarfvar försoning. Denna tanke,
följ4-rigtigt utförd, skulle kunnat bringa honom att i
men.-*niskoslägtet erkänna en organism, i hvilken en hvar
såsom organisk del af det hela har del i det helas skuld,
hvarföre ock det vore möjligt, att en kunde taga
skulden på sig, lida och försona, ehuru denne ende då måste
på en gång vara] menniska och mer än menniska. Men
Tegnér, som icke var alldeles oberörd af den panteism,
som låg på botten af den då herskande filosofien, stan -
*) Julian Schmidt, ”Portraits ans dem neunzehnten
Jahrhun-dert”, Berlin 1878, s. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
