- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
124

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han sig af redan anförda skäl hafva full rätt. Derföre
var han också döf för hvarje invändning, och det
oak-tadt ingen bättre än han sjelf såg, att detta förfarande
icke rätt stämde med den tids- och lokalfärg, som denna
fornnordiska dikt i öfrigt kräfde. Hans svar blef, att
denna motsägelse vore olijelplig, ty den låge i ämnets
egen beskaffenhet. Längre fram erkände han icke ens
motsägelsen 1).

Blir frågan, hur långt skalden eger rätt att gå i
sin modernisering af ämnen från förflutna tider, så veta
vi icke bättre svar än Tegnérs ofvan anförda ord: "all
poetisk sanning förutsätter äfven historisk sannolikhet".
Gränsen för det gamlas öfverflyttande i det nya
vidtager således på den punkt, der osannolikheten inträderj
en gräns, som derföre är ganska obestämd och beroende
af den bildade allmänhetens medelkunskap. Vanligen
är denna kunskap om aflägsna tider icke så synnerligen
stor, och den lemnar ofta skalden rätt stor frihet; vet
han att med öfvertygande sanning och med poetisk
kraft framställa det, som för alla tider och för alla folk
är till sitt väsende ett gemensamt, så räknar man icke
alltid så noga med tidsfårgen. Shakspeares publik lät
sig ej störas i njutningen af hans "Vintersaga"
derföre, att Delphi der omtalas som en ö och Böhmen som
ett kustland. Visserligen kan det sägas, att skalden i
sin tidsskildring snarare borde fästa afseende vid den
högsta bildningen än vid medel-bildningen, och att han
borde tänka på att i detta stycke icke stöta
fackmannen för hufvudet. Men ur estetisk synpunkt kunna
häremot betänkligheter resa sig; och en nyare skön-

*) Se ofvan sid. 83.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/2/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free