Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hvi klagar man, att Sappho jorden lemnat,
Hon vistas än ju i vårt Svithiod;
Om ock i Grekland liennes tempel remnat,
Här uppsteg åter hennes ärestod;
På liflig marmor darre känslotåreu!
Nämn henne Euphrosyne eller våren.
Om Gud och kärleken hur ljuft hon talar,
När offerhymner hon på lyran slår!
Hur skön hon går bland dunkelgröna alar
Och speglar fägringen i källans tår!
Ja, vill din själ sin fröjd, sitt qval förklara,
Säg henne allt — hon kan på allt dig svara”.
Kritiken i Lit. Tidningen ljöd städse uppmuntrande,
och man anmärkte hos henne "ett ständigt stigande,
ett ständigt nalkande till fullkomligheten". Det var
blott i granskningen af poemen i 1820 års kalender,
som några anmärkningar framstäldes af Hammarsköld,
ty det var han, som nästan alltid skref recensionerna
öfver kalendern. Dikten "Maria Eleonora" ansåg han
icke fullt lyckad, men så mycket skönare fann han de
öfriga fyra, i hvilka "qvinlig innerlighet och finkänsla"
voro förenade med "manlig utbildning och
originalproduktivitet". Han anmärkte blott, att refrängen i
"Wilhelms Harposlag",
”Vill du rik geuom lifvet gå,
Så lär dig sångens gudakonst förstå,”
innébure i första raden en gallicism, på en gång
intetsägande och obehaglig, samt att slutorden i
"Kampe-berget",
”Att stiida för frihet i Norden,
Den skönaste arfslott på jorden,”
vore ett tomt frasmakeri, som den götiska ensidigheten
bragt på moden. Euphrosyne förklarade i bref, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
