- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
175

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och der sjöngo siskor, steglitsar och kanariefoglar bland
doftande blommor och vackra bladväxter. Utanför
kuttrade dufvorna. Ett par pudlar och en hvit katta
höllo sig gerna i närheten af sin herrskarinna. Den
simpla kökshage, som omgaf huset, hade Euphrosyne
förvandlat till en vacker trädgård med lummiga trän,
skuggrika bersåer och täcka blomsterrabatter; på en
kulle hade hon låtit uppföra en paviljong, dit hon
gerna drog sig undan med sin sångmö. I dikten ”Min
Hydda” h^r hon besjungit sin bostad och den lycka,
hon der njöt.

Ja, här lefde hon ett lyckligt lif vid sidan af sin
Wilhelm, älskad af sin omgifning, och med en talrik’
vänkrets, från hvilken hon alltemellanåt emottog prof
på tillgifvenhet ocE aktning. Så berättade hon för
Hammarsköld, med synbar belåtenhet, att lector Elof
Jedeur hade i Febr. 1825, ”till mångas förargelse”,
låtit i Vesteråsbladet införa ”de allrasötaste verser” till
hennes ära. Men de elaka Vesteråsboarne hade
förbittrat hennes glädje genom att utsprida, det hon sjelf
skrifvit verserna. I sammanhang dermed beklagade hon
sig Öfver afundsamma menniskor, ”som ej nog kunna
förarga sig öfver andras vågstycken; och de närmast
om-gifvande äro alltid de värsta”.

På hösten 1826 hade Euphrosyne fått färdigt ett
nytt häfte dikter och öfverlade med Hammarsköld om
arvodet. Hon var, förklarade hon, mycket oviss hvad
hon skulle begära, det förekom henne motbjudande att
betrakta sina poemer såsom en handelsvara; hon var
ju dessutom icke rätta värderingsmannen.
”Bokhandlaren eller boktryckaren måste väl se på sin egen
fördel, men då han har att göra med den minst materi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/2/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free