- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
179

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

främmande för den läsande allmänheten; hennes vänner,
fosforisterna, sutto icke längre på kritikens domaresäten,
och ingen af de begge literära tidskrifter, hvilka då
utgåfvos, — ”Frey” i Upsala och ”Studier, Kritiker och
Notiser” i Lund — funno på sina blad plats för en
anmälan af den nu femtiosjuåriga skaldinnans höst-dikter.
Sannolikt är väl, att äfven läsarnes antal var ringa:
den under tiden uppvuxna generationen hade icke
öra för fosforismens smäktande toner. Och dock fans
i dessa sista ackorder från Euphrosynes luta åtskilligt
värdt att lyssna till.

Af dem, som stått henne nära, skildras Euphrosyne
såsom öppen och redbar, glad till lynnet, pålitlig och
trofast i vänskap. Ömhjertad ända till vekhet, deltog
hon i all sorg och nöd, sträckande sin hjelpsamhet till
yttersta gränsen af sina tillgångar. I sitt dagliga lif
var hon enkel och anspråkslös; någon författarstolthet
framlyste aldrig. Oss förefaller det som om hon till
naturanlagen haft en viss, om än aflägsen, likhet med en af
sina tyska- själsfränder, Dorothea Schlegel. Liksom
denna, hur invecklad hon än var i romantikernas
tan-keverld och illusioner,,dock bibehöll étt visst intresse
för den så illa anskrifna verkligheten och för det
praktiska lifvet; så finna vi hos Euphrosyne, trots hennes
kärleks svärmeri och veka känslosamhet, ett drag af
kraftig manlighet och en viss lutning åt det sundt förståndiga.

Kärleken var för hennes känsliga hjerta ett
sannskyldigt lifsintresse liksom ock älsklingsämnet för hennes
sångmö. Hon afhandlade i flera sina bref detta
kapitel. Thorilds definition å kärleken, enligt hvilken den
skulle vara ”ett ömsesidigt nöje emellan två
harmonierande personer”, ogillar hon; detta, menar hon, är snarare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/2/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free