- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
16

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stäld på afstånd ifrån de ämnen, han målar, och utan all
hänförelse hvarken af effekternas eller fördomarnas välde.
Lägg till, att sjelfva nunnan uttrycker sig med den
varsammaste återhållsamhet.

Det andra slaget af öfverdrift härleder sig ifrån sjelfva
bildningskraftens öfverspänning, en förebråelse, för hvilken
hela detta poem torde kunna svårligen skyddas. Med
detta ord bör dock ej så mycket förstås någon bildernas
olämpliga storhet och effekterade höjd, som fast mer deras
idkeliga bruk, deras ständiga hopning, utan mellankomst
af några enkla tankar, som lätta tillämpningen deraf.
Poeten synes hafva tagit för grundsats att kläda allt i
bild, att gifva en kropp åt hvar tanke och att likasom
framställa allt för ögonen. Denna bildrikhet, det största
bevis på ett verkligen poetiskt snille, har ej felat, att af
akademien med förtjent loford anses. Hori har blott trott
att med ett visst mått, det. vill säga, med något större
sparsamhet använd, skulle verkan deraf blifva för det hela
af poemet vida förmånligare. Ett oupphörligen fortsatt
bildspråk tröttar inbillningen såväl genom sjelfva
föreställ-ningsmödan, som en viss enformighet i all sin omvexling.
Utan att här tala om den enkla oklädda eller åtminstone
mindre allegoriska tankens stundeliga nödvändighet för den
filosofiska poesien, synes det äfven som i all styl sjelfva
bilderna, så underbart de också tjena att upplifva och
förädla betraktelserna, likväl icke få deras rätta ljus och
skönhet, utan genom en "vis blandning af bild och tanke,
som förklara hvarandra.

Jag säger med flit, som förklara hv ar andra: ty om
nakna förståndssatser blifva tröga utan något fäste för
inbillningen, så blir åter ett alldeles ensamt bildverk ofta
oförståndligt, utan någon förut gifven anvisning på saken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/3/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free