Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hanget emellan båda, ty det heter i tredje och sista
versen:
Snar är på jorden den rusande
Glädjen, ack! snar.
Fångad af ynglingens spända förhoppning
An ur en drufva, förädlad och rar,
Än från en mun, lik en ros i sin knoppning,
Strax till sitt hem öfver molnen hon far.
Äfven den jordiska glädjen är sålunda en
himmelsk gäst; äfven hon visar dit upp. Sången om
”Champagnevinet” är af skalden ärnad att sätta rätta
stämpeln på hela serien af Selmasångerna, i det den
uttalar såsom dessas grundtanke den berättigade
njutningen af lifvets förgängliga skönhet med en lätt
antydan, att just denna förgänglighet låter ana, att
skönheten sjelf icke är ett jordens barn, utan har sitt rätta
hem derofvan. Ehuru ”Champagnevinet”, såsom nämndt
ar, ursprungligen står utanför Selm asångerna, har den
dock genom den nya anordningen blifvit en af de
betydelsefullaste i hela serien.
Den andra tillagda sången, Det skönas hem, är
sannolikt skrifven först efter det skalden beslutat sig
för hela diktcyklens bildande och afser att förtydliga
den grundtanke, som skulle läggas under sångerna till
Selma. Den sluter sig till en dikt, som Franzén
upprepade gånger omskrifvit, Den sökta eller ynglingen och
mannen, och börjar, liksom de tre äldsta varianterna
af denna, med frågan: ”Hvar är Cypern?” Dådet i den
äldre dikten är ynglingen, som skildrar sitt drömda ideal,
så är det här skalden, som skildrar sitt; men då der
mannen söker skingra ynglingens illusioner, slutar här
sången på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
