- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
56

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nande är möjligen förhållandet med nästa dikt, St
jer-norna, hvars första strof i 1810 års upplaga utgör en
sjelfständig sång. Fanny har nu hunnit ett par år
fram på lifvets bana. Stjernor na anser hon vara ögon,,
med hvilka Gud betraktar henne; modren svarar henne,,
att Gud finnes icke blott deruppe, och att likaväl
blommorna kunna’kallas hans ögon; men då utbrister
barnet i dessa rörande ord:

llamma! nir först skön och klar
Står han för mig, vet du livar?

Der! i dina ögon ser
Gud på mig, och ler.”

Genom förmedling af kärlek och skönhet får den
lilla flickan sina första begrepp om Gud.

”Stjernorna” är den första af de sånger, som skildra
Fannys uppfostran, dervid föräldrarne, underhjelpande
det af naturen fromma och milda barnets rigtning,
begagna hvarje naturföremål, som ådrager sig den lil-

Sonen, som knappt nådde upp till bordskanten, såg sin mors
bild i spegeln. De ljufva anletsdragen igenkände han väl, men
de syntes honom der ännu skönare. Han hade hört talas om
att hvarje god menniska hade sin engel och förestälde sig ett
ögonblick, att det var modrens, som han såg i spegelbilden.
Det var skönhetens ande, som i den stunden for sväfvande
öfver barnets själ. — Så stod gossen, försänkt i åskådning och
drömmande, tills synen försvann, då modren vände sig om oöh
lyfte honom upp i sin famn.

rSmå barn ha säkert något sinne,

Som mer än våra ögon ser’*,

heter det i diktcykeln Selma och Fanny, der skalden äfven
synes i det lilla, innerligen täcka, poemet Spegeln hafva från sin
egen barndom hämtat den tafla, han tecknar” (s. XIII).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/3/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free