- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
57

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

]as uppmärksamhet, att vid det anknyta en hänvisning
till upphofsmannen af det myckna sköna och goda, som
lifvet erbjuder, samt en uppmaning till henne att ställa
sitt lif efter hans bud och behag. Detta innehåll hafva
de täcka dikterna Lysmasken, Regnbågen, Horisonten,
hvilka alla förete den för Franzén så egendomliga
blandning af naivitet och reflexion, hvarvid den senare
icke verkar störande på den förra, emedan den synes
snarare som ett hjertats än ett förståndets verk.

• Frukterna af denna uppfostran och den rigtning,
Fannys sinne redan tidigt erhållit, visar sig vid
hennes sjelfständiga uppträdande. Första gången Fanny
införes handlande är i Sångfågeln, och der nämnes
äfven första gången hennes lekkamrat, Edvin. Hon
har af Edvin fått’ till skänks en lundens sångare, till
hvars toner hon så ofta rörd lyssnat; men när hon
sedan tycker sig finna, att blommorna i lunden sorgsna
sakna den sköna sång, som förr der klingade, släpper
hon fåglen fri, och med honom flyga hennes tankar
upp mot skyn. Redan nu vaknar hos henne en aning,
att icke jorden utan himlen är hennes rätta hemland;
hon undrar om hon, såsom blomma fängslad vid
jorden, skall alltjemt blott få se uppåt mot himlen och
ljuset; men tröstar sig med att

“"En gång skall Fanny sitta

På purpurmolnet der.”

Det mildt vemodiga, det svärmiskt fromma hos
den unga flickan står dock i samband med äfven
fysiska orsaker. Redan i den slutna knoppen gnager
dödens mask. I dikten Blommorna klagar modren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/3/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free