Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med hvilka Fanny helsar den dag, då hon första
gången skulle blifva delaktig af det heliga sakramentet.
Det är emellertid långt ifrån att Fanny af några
sjukliga religiositetsskrupler afhåller sig från deltagandet i
lifvets oskyldiga njutningar och i sin ålders nöjen*; men
ett mildt svårmod hvilar midt under glädjen öfver
hennes själ. Arets nattvardsungdom har samlat sig till
dans kring majstången, som är prydd i toppen med en
vimpel samt en krans af liljor.
Vimpeln Edvin gaf, och Fanny kransen.
rSer du, de föientes der!"
Hviskar han, och henne för i dansen.
rJa, der ofvanr, svaret är.
Så i Majstången. Uti Källfarten hafva de båda
lekkamraterna kommit fullt på det klara med sina
känslor. Franzén har här tecknat en af dessa täcka
ojemförbara miniatyrbilder, i hvilka hans egendomliga
mästarskap förråder si^.
Knappt på insjön far så lätt ett segel,
Som på ängens frusna vattenspegel
Lilla kälken for, der Fanuy satt.
Edvin sköt den, röd, som hon, om kindén;
Sjelf på skridskor åkte han med vinden.
Plötsligt ser han flyga Fannys hatt.
Efter den han ilar, såsom gladan
Efter dufvan; tar den fatt vid ladan,
Far tillbaka, stolt som kaparen
Med sitt pris; och kan sin blick ej mätta,
Då han får med egen hand den sätta
På det vackra hufvudet igen.
Fart igen får kälken, då han rör den,
Far ett stycke sjelf, och han framför den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
