Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giften, att modren stannar qvar sörjande sin
bortgångna dotter, synes man återigen böra taga efter
orden. Eller döljer sig äfven härunder en hemlig
betydelse? Det förhållande, att på här antydda sätt det
historiska och det allegoriska skjutas outredbart in i
b vartannat, gör att, åtminstone för våra ögon, dikten
synes något dunkel. De vackra slutorden:
”När allting sig fullkomnar,
Bli jord och himmel ett”,
kasta visserligen en belysning öfver det föregående,
men denna är endast skimret af mystikens ljusdunkel.
Man tycker sig väl kunna sluta till den åsyftade
meningen, och vi hafva ofvan försökt angifva, huru vi
fattat den; men icke är denna mening af skalden klart
uttryckt. Och dock var sammanställningen af de båda
diktserierna tillkommen just för att åskådliggöra
enheten dem emellan. Man kommer då lätt att
uppkasta frågan: var denna sammanställning nödvändig
eller, hvilket är detsamma, stegras i poetiskt hänseende
den ena seriens verkan genom den andra? Möjligen
kan någon tveka om svaret. För vår del låta vi gerna
skaldens rätt gälla, att efter eget tycke anordna sina
dikter; men vi kunna icke undertrycka den
anmärkningen, att just i sammanställningen ligger en stark
frestelse att fatta Selma och Fanny såsom blotta
allegorier, och dertill äro de sannerligen för goda, båda två.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
