Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarmed uppsatsen slutar, hör väl egentligen icke hit,
men kan ändock i detta sammanhang nämnas. Em
el-lertid skall man finna, att öfver allt der en sådan
störtflod af bilder frambryter, är den motiverad af en
upprörd stämning.
Vill åter Brändes med ofvan anförda yttrande om
de Tegnérska ”småbilderna” endast hafva sagt, att
Tegnér i en teckning, en beskrifning, belyser
enskildheterna genom sjelfständiga bilder, så är detta
obestridligt.
Gäller det blott att med ett par drag teckna en
figur, vet Tegnér att med en enda slående bild ställa
den framför oss. Så införes Halfdan (Frithiofs Saga)
med dessa ord:
”Derefter syntes Halfdan, ljusloekig sven,
Hvart anletsdrag var ädelt, men vekligt än.
Till lek han tycktes bära ett svärd vid bälte
Ocb liknade en jungfru förklädd till hjelte”
Så heter det om Björn:
Nederst på kämparnes bänk, jemnårig med Frithiof, en yngling
Satt som en ros bland vissnade löf: Björn hette den unge,
Glad som ett barn, men fast som en man och vis som en gubbe.
Mindre lyckligt målas Frithiof i andra sången,
efter det Helge och Halfdan förut blifvit teöknade:
”Men efter dem kom Frithiof i mantel blå,
Ett hnfvnd var han högre än begge två.
Han stod emellan brödren, som Dag står mogen
Emellan rosig Morgon och Natt i skogen.”
Man fiår nemligen genom denna bild ett vida starkare
intryck af det morgonfriska samt af skogens djupa
mörker, än af den mogna dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
