- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
91

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för rimmets skull blifvit ”det enda sanna”, så är bilden
temligen långsökt, föga träffande, och försöket att
föreställa sig den tager så uteslutande inbillningskraften i
anspråk, att man glömmer hvad det är, som den skall
betyda. Den är verkligen, för att begagna ett uttryck
af Brändes, en basreliefbild, som väl starkt splittrar
intresset. Men i öfrigt smälta dessa drag, tack vare
skaldens stora konst, ganska bra samman, och dertill
bidrager i sin mån den ordning, hvari de anföras.
Först lär man känna de olika yttre delar, hvaraf den
unga qvinnans skönhet består: det svartlockiga
liufvu-det, den friska färgen, den smärta växten, behaget i
rörelsen och den derunder böljande barmen; och vid
hvarje särskildt af dessa drag träder det hela fram,
blott från en ny sida sedt. Derpå sammanfattas allt
i den af ros och lilja väfda kroppen, hvarefter
skildringen fortgår till det, som ger skönheten dess
fulländning, själfullheten, klarast framträdande i blicken.
— Och så är förhållandet med de flesta dylika utförda
teckningar hos Tegnér, att, trots fröet till splittring,
skalden genom sin förunderliga konst dock alltid vetat
att sammanhålla det hela.

Hvaraf hemligheten af denna konst beror, faller
tydligt i ögonen, om vi betrakta någon af Tegnérs
utförliga naturskildringar.

Hur gerna Tegnér hemtar sina bilder ur naturen,
inlåter han sig dock mera sällan på vidlyftiga
teckningar af densamma. För angifvande af sceneriet i
sina taflor, behöfver han endast några i flygten gripna
drag, och landskapet ligger färdigt; se t. ex. första
versen i ”Frithiofs frestelse”. Der han åter lägger an
på större utförlighet, der gör han som vid den genom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/3/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free