- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
98

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sagdt, att drottningen red på en grå gångare. Men
det undgår icke den fantasirike läsaren, att genom
detta tillägg får skalden fram det strålande hos
drottningen, det lätta och luftiga i hästens hållning och
rörelser.

Det vore icke svårt att ännu länge fortsätta denna
bildmönstring för att dermed styrka hvad vi yttrat om
den allmänna karakteren af Tegnérs bilder; men för
att icke blifva för vidlyftiga, må vi här afbryta och
vilja blott genom ett enda exempel ådagalägga hur
lätt det för den fadda förståndskritiken kan vara att
förstöra de allra skönaste bilder. Enhvar känner det
vackra slutet af Svea, der skaldens fosterlandskärlek
stegras till en glödande passion, som ger sig utbrott
i den kanske sublimaste hyperbol, som vår poesi har
att uppvisa. Lägg den under förståndets dissekerknif!
I en stjernbild, som har en aflägsen konturlikhet med
en vagn, sitta de tre Carlarne och köra med gyllene
tömmar — hästarne lemnas derhän —; dessa Carlar
uppmanas sedan, att, om Sverige skulle bli eröfradt,
styra tistelstången d. v. s. de tre främsta stjernorna,
af hvilka enhvar är mycket större än jorden, ned i
hafvet, förmodligen Nordsjön, på det att den
skandinaviska halfön måtte försvinna från jordklotet. Om
något är ”nonsens”, så är det väl detta! Och likväl
hänföres hvarje läsare af det väldiga patos, som brusar
i dessa strofer, han går blindt in på alla de
förutsättningar, skalden kräfver. Den objektiva sanningen
förkastas som osann; den subjektiva, den, hvilken
skaldens fantasi har skapat, blir den enda, som får gälla,
och hjertat klappar högre och ögat tåras, då mån läser:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/3/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free