- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
113

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle uppstå ur hans aska och fullborda hvad icke
han hunnit.

Då Oehlenschläger i sina "Minnen" omtalar
be-kransningen, tillägger han: "Alle Ansigter smilede
venligt til mig derved; jeg var dybt bevaeget1)". Den
lika vackra som oförtydbart upprigtiga hyllning,
hvilken här i ett främmande land kojn honom till del,
kunde icke annat än gå honom till hjertat. Och med
allsköns rätt kunde han i den se en väl förtjent
belöning for ett helt lif och troget arbete i det skönas
tjenst. Men med den rörelse, som bemägtigar sig
honom, blandar sig en nästan barnsligt oskyldig känsla
af glädje öfver alla de vänliga blickar, som han ser
stråla rund t omkring sig. Yid sidan af Tegnér med
dennes manliga allvar, färgadt af vemod, står
Oehlen-släger som en lycklig Aladdin, uppgången i glad
förvåning öfver de under, hvilka lampans ande
framtrollat, här icke verldsliga rikedomar eller stolta palatser,
utan hvad som är vida underbarare och härligare,
hjertats skatter, kärlek och hänförelse. Många gånger
fick Oehlenschläger höra, att han var fåfäng, och just
med anledning af sin skaldekröning har han i sina
"Minnen" sökt utförligt försvara sig mot denna
beskyllning. Om detta försvar icke bevisar annat, så
bevisar det åtminstone, att nämnda svaghet, till den
grad den hos Oehlenschläger fans, innerligt
sammanhänger med hela hans skaldeindividualitet, och är af
en så älskvärd t oskyldig art, att det icke bör falla
någon in att af den taga anstöt. Med sin sunda själ,

Oehlenschläger s. o. s. 80.

Ljunggren, Smärre Skrifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/3/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free