- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
117

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som nu lefva, kunna dock glädja oss åt hoppets
förverkligande, och för oss ligga i klar dager följderna
af skaldemötet i Lunds domkyrka. Yi hafva sett huru
nordens ungdom stormat in genom den bresch, hvilken
de båda skalderne öppnat på nationalhatets bålverk. Vi
hafva sett, huru denna ungdom intagit fastet och der
icke lemnat sten på sten. Vi hafva sett, huru folken allt
mera genomträngts af frändskapskänslan, huru
regeringarna i princip erkänt gemensamheten i intressen, huru
inom litteraturen samarbete egt rum på flera områden
och i olika former, huru likhet i lagstiftningen, särskildt
på det ekonomiska området, eftersträfvats och i flera fall
vunnits. Och med detta för ögonen hafva vi lättare
att förstå och uppskatta betydelsen af det, som 1829
här tilldrog sig. Det är den skilnad emellan det stora
i rummet och det stora i tiden, att det förra tager af,
och det senare tager till med det ökade afståndet. Så
har den poetiskt vackra, åskådarne djupt gripande,
men dock rent tillfälliga lagerbekransningen under
tidernas lopp växt ut till ett historiskt ögonblick.

Ett möte emellan nordens konungar, ett af dess
diplomater afslutadt formligt förbundsfördrag skulle
sannolikt icke haft samma vidtgående verkningar, som
detta möte emellan tvenne skalder, tvenne opraktiska
1dealister, tvenne i politiskt hänseende temligen
betydelselösa personer. Men här gälde det att lösa en
uppgift, inför hvilken ofta nog äfven den fyndigaste
diplomati står magtlös. Det gälde intet mer och intet
mindre än att omskapa folkens hjertan. Impulsen
der-till måste, om det skulle lyckas, utgå från folken sjelfva,
och för att uttala hvad, som ännu blott dunkelt rörde
sig i folkmedvetandet, funnos inga lämpligare organer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/3/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free