Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifver Kellgren, ”ligga ständigt och slipa
hoftrap-porna, de senare hafva rekommendationer af sina
chefer och andre officerare; ett slägte, som under nuvarande
militäriska regering har det mesta att säga.” Särskiidt
farlig var en regementspastor Linderhölm, hvilken
varit med i kriget, räknade omkring 50 meritår samt
var "ei^ skicklig och braf man.”
Kellgren både kände och erkände sin vanmagt
under de nya förhållanden, som med Gustafs död
in-trädt. "Af det gamla hofvet," skref han "finnes ingen
q var. Det nya består af idel adjutanter, öfveradju
tanter, flygeladjutanter och generaladjutanter." För
snillena från forna dagar fans der ingen plats. Och
emellan Kellgren och Reuterholm, den allsmägtige
gunstlingen, rådde och måste råda ett i hög grad kyligt
förhållande. Med den försigtige Leopold kunde
Reu-terholm utbyta bref och vänskapsbetygelser, men med
Kellgren — omöjligt. Oafsedt Kellgrens utpreglade
liberala åsigter, hvilka voro Reuterholm en styggelse,
kunde denne aldrig förlåta skalden hans kamp pro
sensu communi. Man kan lätt tänka sig, hvilka känslor
den mystiske ordensvurmen Reuterholm skulle hysa
för den man, som med benämningen "vettlösa narrar”
utmärkt hrr Svedenborgare, Rosencreutzare,
drömty-dare, skattsökare, nummerpunkterare, magnetiserare m.
fl., som vidare offentligen varnat sin konung för dessa
fantaster, och som förklarat, att han med lika blygd
skulle se konungens
”spira sträckas ut till dårar, som till trälar.”
Kellgren visste mycket väl hvad Reuterholm om
honom tänkte. Han skritver till svågern: "Reuter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
