- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
184

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det tjenade blott att förvärra det onda; för öfrigt me*
nade han, att Nora icke vore värd en så lågande
kärlek; hon vore, förklarade han, en nyckfull qvinna, en
svag varelse o. s. v: Men vid sådana tillfällen
blossade Hammarsköld upp och uttömmde sig i loford
öfver den älskade. I September skref Hammarsköld ett
mera muntert bref till vännen, men af bröt sig med
orden: ”jag kan ej fortfara i denna ton”, och så
började återigen de välkända klagovisorna. I November
hade han utbytt La nouvelle Heloise mot Werther.

Livijn hade emellertid, äfven han å sin sida,
dystra förtroenden att meddela, fast dessa voro af annan
art. ”Du,” skrifver han i Juli 1803, ”är lyckligare, än.
jag. Hvad återstår mig? Smärtan att se mig okänd,
gömd bland hopen, beroende af nycker, och evigt
förolämpad, misskänd; jag skall dö obemärkt, man skall
lättsinnigt ila öfver min graf och ingen vandrare skall
fästa en uppmärksam blick på den plats, dit ödet förde
mig för att låta mitt stoft hvila. Detta begär efter
namnkunnighet är en dårskap, säger du; men din ej
mindre .... Passioner, ouppfylda begär och
trängt-ningar äro de furier, som med jerngissel jaga oss”.
Han klagar öfver sin fattigdom, öfver att nöjet ej fallit
på hans lott, men tillägger: ”dock jag skulle ändå ej
varit lycklig”. I ett annat bref, odateradt, heter det:
”Det är för b—, att det icke skall blifva krig; jag
skulle då gå ut, ty någon vore väl då förmodligen nog
barmhertig att skänka mig en kula. Nu skall jag
kanske blifva prest — o! jag ville tända eld på
verl-den, och när hafvande mödrars jemmerskri uppfylde
mina öron, när jag såg små barn under osäglig smärta
våndas och svänga sig deruti, när jag hörde hela verl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/3/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free