Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Några inledande synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu några siffror för att belysa det dominerande rum,
som biografen intager vid sidan av andra offentliga nöjen.
En av Kommunala centralbyrån upprättad statistik för sista
kvartalet 1919 angående nöjesskatten i 77 av våra städer
samt i 25 köpingar och municipalsamhällen ådagalägger
sålunda, att nöjesskatten uppgick till sammanlagt kr. 1,150,732:54,
under det att samma skatt för teater och konserter uppgick
till endast kr. 442,378:83 och för övriga nöjen till ännu
mindre eller kr. 288,994:99. Alltså slukade biograferna
ensamma i nöjesskatt nära nog dubbelt så mycket som alla de
övriga nöjeskategorierna tillsammans: Statistiken är ju blott
fragmentarisk, men proportionerna torde tvivelsutan förbli
ungefär desamma även med en fullständigare statistik.
Det var givetvis icke någon lätt uppgift att, så plötsligt
som biografen framträdde, inrangera den i den sociala
ordningen. Det gällde ju att besluta i en mängd frågor, såsom
beskattning, den litterära äganderättens skydd, biografens
subordinerande under yrkes- och polisförordningar samt framför
allt under censuren, vilken på ett tidigt stadium visade sig i
högsta grad av behovet påkallad.
Tyskland var det land, som ifråga om införandet av
biografcensur gick i spetsen. Biografcensuren där hade dock
från början endast karaktären av polisförordningar. Här i
Sverige infördes biografcensuren 1911. Censurbyrån
organiserades nämnda år av lektor Fevrell och förestods därefter av
fil. kand. Gustaf Berg. För närvarande förestås byrån av
fil. dr. Gunnar Bjurman, som tillika är ordinarie granskningsman.
Det finnes beklagligtvis såväl hos oss som hos andra
nationer en hel del gott folk, som utan att djupare överväga
nödvändigheten av censur och kontrollåtgärder begagna varje
tillfälle att utösa sin galla över allt vad censur heter som ett
oberättigat ingripande i den enskildes rätt och frihet. Att
motståndet mot censuren i främsta rummet utgått från
filmbolagen och biografägarna är ju så mänskligt, att det ej kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
