Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den dåliga filmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en herre, vilken nyss presenterat sig som fotograf vid det
nystartade filmbolaget »Les Etoiles», vilket bl. a. lyckats förvärva
furstinnan Olga Prawntowskys medverkan i en storartad detektivpjäs
»Storfurstinnans juveler». «Vi skulle så gärna vilja taga en scen,
då storfurstinnan — Olga Prawntowsky — rånas å sina dyrbara
smycken, här på terrassen, vilket väl går för sig». I samma
ögonblick vandrar en i 10-francssedel över till den jättelike konstapeln,
vilken småler jakande.
Om en stund uppenbarar sig kameramannen i sällskap med ett
par som veritabla teaterbovar utstyrda herrar. Kameran ställes upp,
inriktas mot promenaden och herrarna göra sig i ordning. Strax
därpå kommer furstinnan intet ont anande vägen framåt. Snart är
hon mitt framför kameran. Kameramannen arbetar och de två
banditerna rusa med ett snabbt språng över sitt offer, rycka från
henne det berömda pärlhalsbandet, vilket pryder hennes lagom
fylliga, bländvita hals, och den av vänstra handen burna guldbroderade
penningväskan. Furstinnan slår och klöser ifrån sig av alla
krafter under gälla rop »polis, polis».
Den jättelike konstapeln står där liksom de övriga promenerande
småleende och utstöter ibland ett gillande utrop: »Förbaskat bra!»
»Alldeles som verklighet!» hör man från alla håll. Bovarna ha
snart utfört sitt värv och rusa fortast möjligt från platsen. Nu
äntligen är furstinnan fri från sina plågoandar. Hon uppfattar
konstapelns höga gestalt. Rusar fram till honom med en störtflod
böner om hjälp. Han börjar se fundersam ut och plötsligt går det
upp ett ljus för honom, huru kapitalt han blivit dragen vid näsan.
Han tittar upp. Även filmmannen är spårlöst försvunnen.
Uppslukad av folkvimlet.
Dagen därpå finna vi bovarna och filmmannen — baron de
Niege, eller rättare sagt f. d. jur. stud. Sten Bergh, — på
expresståget genom Tyskland. Tidigt samma morgon mottog furstinnan
Olga Prawntowsky med posten en filmrulle och ett brev, vari hon
med blandade känslor läste: »Eders höghet! Hjärtligt tack för Eder
medverkan i vårt filmdrama. Ha härmed äran översända en
filmrulle, där Ni kan studera Edert mästerliga utförande av Eder
krävande roll. Underdånigst Votre ami X.
P. S. Edra dyrbarheter äro pantsatta hos procentaren P. för en
summa av 10,000 fr., där Ni kanske behagade utlösa desamma. D. S.»
Vad ha väl Nick Carter- och detektivromanerna att betyda
vid sidan av den kriminella filmen, som frossar i liknande
motiv? När en roman läses av hundratusen, beskådas ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
