Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Filmens suggestiva faror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Själva titeln »När en man ser rött» häntyder så att säga på
temperaturen i det spelsätt, som genomgår filmhandlingens
utförande och kulminerar i det vansinnesutbrott, varunder huvudpersonen
utkräver dödlig hämd på den person, som våldtagit hans syster till
döds och försökt samma tillvägagångssätt mot hans älskade,
den målade damen, ehuru denna genom att knivhugga nidingen i
huvudet lyckas den gången freda sin eljest med ett långvarigt
kokottliv belastade kvinnliga heder. Såsom det bifogade
granskningsbevisets korta filmbeskrivning torde giva vid handen, äro dessa
våldtäktsmoment konstitutiva för handlingens utveckling. Filmen
hör till en typ av stundom mycket förtjänstfulla amerikanska s. k.
problemfilmer, i vilka problemet anmärkningsvärt ofta är förbundet
med våldtäktsmotiv. I vissa fall ingår detta motiv så löst, att det
förefaller infogat huvudsakligen för att det skall så vara; det är då
lätt att avlägsna, och filmen är därmed räddad. I andra fall är
samma av regien påtagligt omhuldade motiv mera intimt inflätat i
huvudhandlingen, så att det endast med svårighet låter sig utrensas.
Våldtäkt, »ända till gränsen för det tillåtna», som det
annonserades i en filmtidning, som kommer ut i München,
äktenskapsbrott och slipprigheter äro dock saker, som det
ej tycks genera de utländska filmerna och emellanåt inte
heller våra egna att briljera med. Och de äro ledsamt
nog rätt vanliga företeelser även på våra biografer.[1] Ett
societetsdrama utan äktenskapsbrott, vanvettigt slöseri,
dagdriveri m. fl. lika tilltalande egenskaper är nästan otänkbart
och ger rika impulser. Den bästa censur i världen, och
den äga vi ju i vårt land, står här maktlös. På 100 filmer
är det mycket högt räknat kanske 10, varvid
författaren-regissören gått till verket med konstnärlig och etisk
ansvarskänsla samt med konsekvent karaktärsutveckling och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>