Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Filmens suggestiva faror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
draga in truten. Jag vill genast betona, att det inte är någon
rolighet av mig att kalla honom mördare Gustav Aho, ty mannen
presenteras, så som en annan presenteras med titeln direktör eller
häradshöfding. I ett tredje rum sitter advokatens vackra dotter och ser
längtansfullt eller vemodigt i rymden och stryker sin vackra hund.
I ett fjärde rum sitter hr Palme — förlåt! — en gammal herre och lagar
fickur för sitt nöjes skull, när han inte dricker kaffe.
Handlingen består nu i att dessa personer och några till vandra
ut ur sina rum, vrida på dörrvreden och stiga in i andra rum av
detta rymliga slott. Det kan hända, att mördare Aho går till
advokat Leno och ser på, hur han skär grimaser över skrivbordet,
eller att advokaten går in till mördare Aho och ser på hur han
dricker konjak och mår illa. Så förgå några akter. Innan
handlingen blir ännu mera spännande, inträffar ett mellanspel: bibelns
berättelse om Jephtah, som offrade sin dotter, visas i några
osammanhängande bilder, av vilka huvudsakligen framgår det
överraskande faktum, att Jephtah höll sig med operabalett, men icke haft
tid eller smak att skaffa sig en Fokin, som kunde lärt baletten
något annat än de mera triviala magrullningarna och
bensparkningarna. Så återföras vi till slottet och förstå nu genast, att
advokaten är Jephtah och att han absolut måste offra sin dotter. Frågan
är bara hur offret skall gå till. Jo, det är ju så enkelt: nu för tiden
offrar man sin dotter på det viset, att man gifter henne med
mördare Aho. Resten av dramat består i en skildring av hur mördare
Aho söker ta ut offret i förskott, men hindras av hr Pal — förlåt,
den gamle herrn och en behjärtad ung herre med det icke okända
namnet Procopé och kanske i någon mån av den osynlige
biografcensorn med den stora saxen.
Jag har svårt att tala utan en viss ömhet om denna sak. Den är
nämligen av en så fullkomlig uselhet, att man måste känna sig stå
inför en harmoni av säregen art. Förmodligen finns det ideellt
folk, som när de se en så koncentrerad smörja och tänka på alla
de pengar och allt det arbete av kunniga och intelligenta människor,
som byggt upp det, känna ett livligt behov att gå hem och hänga
sig. För min del är jag varmt tacksam för att ha fått se den
verkliga Schund-filmen eller på god svenska struntfilmen i så fullständig
och rik gestalt. »Jephtas dotter» har icke en vettig tanke, icke en
verkligt dramatisk situation, icke en gnista av äkta mimisk konst,
icke en bild, som är gott tagen. Det bör införlivas med ett
filmarkiv som den ideala struntfilmen, än vilken ingen bättre kan
tänkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
